I Helgen var det yran är uppe. Hela stan festa och lite mer. Det är ju alltid roligt. Och jag hade skoj. Någon skämde ut sig och det är ju alltid roligt!

Nu vill jag bara ha mitt förbannade körkort, jag vill ha det så jag kan åka iväg. Och jag vill iväg, mer änvad jag vill ha ett körkort. Vad ska man med det till egentligen?! Det är ju inte så att jag kommer att ha råd att skaffa någon bli  ändå! Herregud! Men det är väl alltid bra att ha antar jag.

Vissa människor vägrar att försvinna, det är bara så. Och vissa människor vägrar man släppa. Även om det inte finns nåt att hålla kvar i, och aldrig ha funnits. Men det får mig att undra, kommer det alltid att vara såhär? Kommer det alltid att känns som att det skulle vara värt att offra allt för en natt? Skrämmade känsla och tanke, men undrbar ändå på nåt sätt.